JKL Blog

JKL Blog takes stock – and a well-deserved break

JKL launched this weblog – the first corporate blog in the Nordic region – six months ago. A lot has happened since we took our first tentative steps out into the blogosphere. We’ve published 210 posts, written 50,000 words and been read by thousands of people worldwide.

We sincerely hope that JKL Blog has made a valuable contribution to the broader online conversation. After all, the principal aim of this blog has been to serve as a meeting place.

Blogging is a full-time job. And as you may or may not know July means serious downtime in Sweden. JKL’s bloggers, too, will be taking a well-deserved break this month. After recharging our batteries, though, we will be back at the beginning of August.

From everyone at JKL we’d like to say thank you. Our readers make the daily effort a joy and a pleasure. If you would like to receive an email announcing our return to the blogosphere, please send an email to blogredaktion@jklgroup.com (write “JKL Blog subscription” in the subject field). Have a wonderful and above all restful summer. And if for some reason you can’t disconnect from the blogosphere, check out this incredible web event in July. //Billy McCormac

Great Brand Stories

John Simmons, the author of "Great Brand Stories," a new series of books on brand icons, has an interesting piece in the Guardian. Here are some key takeaways:

Brands still divide opinions. Perhaps because they use shorthand descriptions, symbols and visual representations as their stock-in-trade, there is a tendency to dismiss branding as emotional manipulation rather than rational asset management. Of course it is both - and perhaps that is the real reason why branding continues to create divisions. To truly appreciate their potential you need to combine the hardest-nosed business instincts with natural powers of imagination and vision.

[...]

But what is a brand? No definition rolls off the tongue. Jeff Bezos of Amazon comes close when he says: 'It's what people say about you when you're not in the room.'

[...]

Brands are commercial creations, though they also have social and political power. They are, however, subject to a democratic process that doesn't depend on the vagaries of hanging chads or postal voting.

[...]

Brands succeed because they generate a degree of loyalty greater than can be explained by the functional attributes they offer. The more we live in a service culture, the more important brands become.

//Billy McCormac

Är hatsajterna ett problem för varumärket?

En av grundprinciperna för Internet är möjligheten till fri informationsspridning. Vem som helst kan nå ut med sitt budskap, både den som vill förändra världen och den som bara vill lätta lite på trycket. (Den senare kategorin var kanske framför allt hänvisad till offentliga toaletter innan nätet öppnade nya möjligheter).

Till en av påtryckargrupperna, i den assymetriska kommunikationens tidevarv, kan hatsajtsskribenterna räknas. Det poppar ständigt upp nya och de spyr sin galla över varumärken som på olika sätt har gjort dem besvikna. Ett exempel är www.fuh2.com som hatar Hummer-bilar. På denna sajt slås bland annat fast att det är livsfarligt att krocka med en Hummer, att den drar massvis med bensin och den är en allmän egotripp.

Frågan som varumärkesinnehavaren ska ställa sig är: Hur ska vi förhålla oss till hatsajter? Ska vi bekämpa dem med alla medel eller bara ignorera dem? Det är ingen lätt fråga att svara på. Att gå till frontalangrepp innebär sannolikt både stora ansträngningar och kostnader. Kan vi hitta servern som hostar sajten? Kan vi stänga ner den? Vilka kommer i så fall reaktionerna att bli? Klart är i alla fall att det krävs en viss beredskap och en trackingfunktion som kontinuerligt följer utvecklingen på hatsajten för att veta när det är dags att vidta åtgärder. //Daniel Nordlund

Nordic media RSS feeds

Hans Kullin has researched Nordic media RSS feeds and found in the neighborhood of 80. Things are (sort of) picking up in other words. The question is when Nordic companies will begin adopting RSS for distributing press releases. I think Swedes will make the transition relatively painlessly. The average Swedish press release is one page; by the end of the first page most American PR folks are still struggling to get past all the superlatives about their fabulous company and its exciting range of can't-do-without products. Distributing a news release via an RSS feed means having to get to the "news essence" in two or three sentences. No room for excess verbiage or buzzwords.

Who knows, RSS might even improve relations between journalists and PROs.

Click here for a great RSS primer. And don't forget to check out Kullin's full list here. //Billy McCormac

Barnreklam, en fråga för EU-parlamentet?

Förbud mot barnreklam i TV håller ner övervikten bland barn. Det är ett av Sveriges Konsumentråds huvudargument för varför det svenska förbudet borde gälla inom hela EU. Därför genomförde organisationen en undersökning inför EU-valet bland de svenska kandidaterna om deras uppfattningar och vilja att bidra till ett utökat förbud.

Resultatet av undersökningen pekade på ett starkt stöd för förbudet. Sveriges Konsumentråd säger att man nu kommer att följa upp de ledamöter som blivit valda för att se till att de lever upp till sina löften.

Financial Times skriver i en av sina specialrapporter om ämnet och konstaterar att Sveriges Konsumentråds offensiv torde sända kalla kårar efter ryggraden på de stora annonsörerna. Deras argument, att reklam ger bättre barnprogram, väger lätt mot undersökningar som pekar på att barnfetman är klart lägre i reklamfria miljöer. (Något som JKL skrivit om tidigare denna vår på bloggen) För den som växt upp med Staffan Westerbergs ”Vilse i pannkakan” sitter dessutom insikten djupt att det visst går att producera högkvalitativ underhållning med begränsade resurser…//Daniel Nordlund

Väljarna är inte dumma

(Följande inlägg publicerades och går att läsa i sin helhet på GPs debattsida 2004-06-17):

Röstskolket är en signal om att demokratin har blivit något annat än vad den var menat att bli. Att dess utövare har lagt under sig för mycket makt, låtit knapptryckardemokratin svälla ut och kväva köksbordsdemokratin. Folk väljer sina strider och det var inte svårt för junilistan att få stöd för en kamp som ytterst handlade om att skicka en protestsignal till de etablerade. //Tove Lifvendahl

Weblogs: a contributory element to the research dissemination process

ERADC, the e-portfolio research and development community, (which, according to the website, "has been set up to provide a reference point for interested parties to contribute and learn more about e-portfolios and developments that may impact on the e-portfolio.") has published an interesting study on weblogs as a contributory element to the research dissemination process. The paper's contributors, David Tosh and Ben Werdmuller, write:

"The concept of weblogs as a medium for academic discussion and paper dissemination has been raised before but never has the climate been so ideal for actually exploiting this resource. Weblog use within academic communities is increasing rapidly especially in the US and Canada. Institutions including Harvard, Stanford, Dartmouth and the University of British Columbia have implemented weblogs for discussion, while other institutions use the weblog as one means of communication between faculty, tutors and their students. Persons ranging from academics to application developers use weblogs as a means to share / display snippets of their research6. By its very nature, weblog technology enables news and ideas to travel quickly."

Download the full PDF report: Weblogs_and_research.pdf
//Billy McCormac

Personvalsrösterna håller kandidater på halster

Valmyndigheten har en kontinuerligt uppdaterad hemsida där man kan följa sluträknandet av Europaparlamentsvalet. En av de sidor som just nu besöks flitigt, är den som sammanställer personvalskryssen. På onsdag kväll beräknas det slutgiltiga resultatet vara färdigt, och det är inte omöjligt att det blir en något annorlunda grupp Europaparlamentariker än den som utpekats enligt listornas utseende.

Men även om en kandidat fått fler kryss än andra partikollegor, är det inte säkert att denne får mandatet. De procentspärrar som begränsar personvalsinslaget ligger i valet till Europaparlamentet på 5% och är den gräns när personvalsinslaget s a s ger utslag. Om den totala summan av kryss ligger under 5% händer alltså inget med mandatordningen. För den som tycker att väljarmakt är ett bättre demokratiinslag än partimakt är det naturligtvis ett stötande faktum. Detta val leder i bästa fall till att de personkryssade men procentspärrade kandidaterna blir goda förespråkare för rena personval - allt enligt den tämligen goda logiken "flest väljarkryss vinner".

Att detta skulle bli verklighet kräver emellertid att de 349 ledamöter som sitter i Riksdagen har självförtroende nog att våga tro på sin förmåga att bli valda direkt av folket. Det är nämligen i Riksdagen procentspärrarnas vara eller icke vara bestäms. Och en händelse som ser ut som en tanke är att spärrarna till kommun- och landstingsval liksom Europaparlamentsval ligger på 5%, medan spärrarna till Riksdagen ligger på - 8%. Gärna folkstyre, men först en rejäl riksdagspension? //Tove Lifvendahl

Ett alternativ att välja emellan

”Människorna där hatar oss så de gav honom Guldpalmen.” Så kommenterade författaren Ray Bradbury att Michael Moore vann pris i Cannes. Bradbury var visserligen bitter eftersom Moore hade upperbarligen "inspirierats" av hans succéboktitel men kommentaren är ändå intressant. Visst förtjänar Bush att kritiseras och visst är det lätt att som svensk tycka att amerikanerna har en aggressiv och nonchalant utrikespolitik. Men ibland skulle man önska att rapporteringen av den amerikanska inhemska kritiken var lite fylligare och kanske lite mer nyanserad. Varför ges alltid stora uppslag åt dem som kritiserar Bush samtidigt som meningsmotståndare antingen får litet utrymme eller framställs som mer eller mindre galna? Forskare i beslutsfattande säger att i beslutsprocesser är vi egentligen inte intresserade av att hitta argument för olika ståndpunkter, utan vi letar snarast efter argument som underbygger det vi redan tycker. Helst har vi bara ett alternativ att ”välja mellan”. Om man på allvar vill pröva sina åsikter och inte bara lugnt ligga kvar i sin mentala hängmatta måste man anstränga sig för att lyssna och förstå även sådant man inte redan tycker, och inte oreserverat älska det som verkar stämma.

För den som vill öva sig är här en kritisk undergroundröst mot PunkVoter.com. (Punkvoter är startad av en artist som vill få fler unga att rösta, något som helt enkelt är super-vällovligt och nästan inte går att ogilla. Går att läsa om i DN från den 14 april.

Dessutom en länk till Johan Norberg som på sin blogg för en enträgen kamp mot SR om huruvida Moore far med sanningar eller vandringssägner. Moore är som bekant också svårt att ogilla. //Liv Fries

Analys av Europaparlamentsvalet 2004

JKL har till sina kunder gjort en analys av Europaparlamentsvalet den 13 juni som sänts ut till mottagarna under morgonen den 14 juni. Den analys som finns på bloggen är ett sammandrag av den analys som sänts till kunderna.

En mindre jordbävning
Misstroendet mot EU eller mot delar i EU-projektet har varit långt större än vad man räknat med, även inom borgerligheten. Moderaterna och socialdemokraterna har inte varit bra på att uttrycka bristerna i EU-projektet samtidigt som de propagerar för en positiv syn på EU överlag.

Junilistans framgång var sensationellt stor och om Nils Lundgren gör verklighet av hotet att även ställa upp i riksdagsvalet, måste såväl socialdemokraterna som moderaterna allvarligt fundera över det nya läget.
Junilistan lyckades väl utnyttja journalisternas jakt på en spännande konflikt i valrörelsens slutskede och mediedramaturgi, och de fick precis den typ av publicitet som påverkade deras potentiella väljare positivt – en outsider, sanningssägare och – till skillnad från Sverigedemokraterna – rumsrena.

Missbedömning av s och m
Socialdemokraterna och moderaterna har båda använt valrörelsen som generalrepetition inför valrörelsen 2006. Socialdemokraterna använde den traditionella motsättningen mellan höger och vänster. Moderaterna använde valrörelsen som en testkörning av Fredrik Reinfeldt. Men i väljarkåren var det inte höger-vänsterfrågan eller förtroendet för den nye moderatledaren som var det centrala. Här dröjde sig den grundläggande frågan om för eller emot EU kvar i långt större utsträckning än vad någon – möjligen undantaget Junilistan – räknat med.

Inga starka toppkandidater – en läxa för partierna
Ingen av kandidaterna har utmärkt sig i någon särskild sakfråga, och förväntas inte heller ha någon avgörande vågmästarbetydelse i Europaparlamentet. Bland de svenska kandidaterna är det enbart Charlotte Cederschiöld (m) som kunnat anföra en tyngre maktposition (vice talman). Perspektivet 19 ledamöter av 732 har inte heller förstärkt vikten av att delta i valet.

Det låga valdeltagandet bekräftar även denna bild. Frånvaron av tydlig konflikt och begripliga budskap med låga kunskapströsklar (vilket tjänstedirektivet och konstitutionsfrågan inte kan sägas vara) har bidragit till att somliga väljare resignerar. De så kallade aktiva soffliggarna har blivit mer högljudda och fått gehör från synliga opinionsbildare som legitimerat bilden av Europaparlamentsvalet som inte är något att bry sig om.

Mer svårnavigerat politiskt landskap
Valet tyder på ett alltmer komplext politiskt landskap, som kommer att göra det svårare för de stora partierna att bilda regeringar. Junilistans framgång tyder på att partiprogram och sakförslag kommer spela mindre roll i framtiden, medan partiernas skicklighet att utnyttja stämningsläget i väljarkåren kommer att spela en större roll.

De ökade svårigheterna att bilda politiska majoriteter och därmed erövra makten, kommer att leda till att sakfrågorna alltmer kommer i skymundan till förmån för maktpolitiska avväganden. För de som är beroende av politiska beslut ökar därmed de politiska riskerna.

David Beckham hires football PR specialist, wages battle for media image

The Guardian reports that, just 48 hours before he is to lead England against France in Euro 2004, David Beckham has hired a new public relations manager to help him fight "an increasingly acrimonious off-pitch battle to control his media image."

"In a bid to put the media focus back on his footballing achievements after several months dogged by torrid allegations about his private life, the England captain is drafting in a football PR specialist, former Ketchum associate director Simon Oliveira."

"Yesterday's long lens shots of Beckham in skimpy underwear on his Portuguese hotel balcony, which appeared in the Sun and Daily Star, are just the latest in a long line of incidents to strain the England captain's relationship with the British press."

"Beckham said today he was 'not very happy' about the pictures, but also not 'surprised.'" //Billy McCormac

PR Week exclusive on PR blogs

PR Week has published an extensive feature article on the PR blogosphere. Check it out!

Low-fat, no-carb media diet

When Micro Persuasion's Steve Rubel announced he was going on an all-blog diet for a week, relying solely on bloggers for his daily news intake, it seemed a novel idea and perhaps even a calculated PR coup. But then I realized that, apart for client assignments, I wasn't venturing beyond Gush (my RSS/webfeed reader) very often anymore. After several years as a card-carrying blog freak I now consult a staggering number of blogs -- covering an expanse of topics and subjects -- as part of my recommended daily allowance of news and information. For the most part the blogging punditry gives me exactly what I need. Steve Outing over at Poynter, who quizzed Rubel at the end of the weeklong experiment, gave him a passing grade on his knowledge of current events.

Apparently I'm not alone in embracing a low-fat, no-carb traditional media diet. In a recent "bloggerside chat" with Buzz Bruggeman, founder and EVP of ActiveWords Inc., tells Uber PR blogger Rubel that "with RSS/NewsGator, I seem to [be] living in Outlook, I can read lots of very smart people, whose ideas I really enjoy and leverage off of. Frankly my newspaper/traditional media reading is way off."

The Nordic blogging landscape isn't as highly evolved as the one flowering in the U.S., but we could be on the brink of a breakthrough, as Hans Kullin noted yesterday. My take is that early blogging/RSS adopters in the Nordic countries, particularly in the public relations and communications industry, will have a distinct advantage over their more traditionally inclined peers.

Here's another key graph from the Bruggeman interview:

Micro Persuasion: What tips can you share with PR pros who might just be getting their feet wet on the blogosphere?

BRUGGEMAN: [Y]ou need to blog. I am a big fan of TypePad. I firmly believe that the more you write, the better you write. I have three blogs. One that is visible and two that are not. I use the other two sort of as staging areas where I can park ideas, let them bake a little before I spring them on an unsuspecting public. I blog about what I call the ActiveWords Odyssey, and some other personal "rants", but I try to separate my personal ideas from ActiveWords. I have learned that there is a skepticism from users about people like me if they only see one dimension. They want to see that there is some substance to you, and to your ideas."

JKL Blog couldn't agree more. //Billy McCormac

Sänkta bidrag ett absurt försök att stävja människohandel

Handlingsförlamad eller inkompetent? Efter att ha sett Uppdrag Gransknings program om människosmuggling är det något av dessa omdömen som känns mest adekvata i bedömningen av vår migrationsminister. I gårdagens program konfronterades migrationsminister Barbro Holmberg med fakta om hur människohandlare systematiskt utnyttjar uppenbara svagheter i det svenska systemet för att smuggla in barn som sedan utnyttjas i slavarbete, knarksmuggling och prostitution.

Migrationsministern hänvisar till att man tittar på möjligheten att använda DNA-tester. Så sa även hennes föregångare, för tre år sedan. DNA-tester, så uppenbart kontroversiellt i Sverige, används redan idag i en rad länder som ett mycket effektivt verktyg för att förhindra människosmugglare som utger sig för att vara föräldrar till barn de har kidnappat. Så vad är de andra kraftfulla verktyg som Barbro Holmberg har försett migrationsverket med? Själv lyfter hon fram sänkta bidrag till de asylsökande som inte samarbetar i fastställandet av identitet. Inte undra på att organiserad brottslighet har Sverige som ett favoritland när en minister på fullt allvar bemöter den mänskliga tragedi som människohandel innebär med att prata om sänkta bidrag.

Det finns stora brister i vårt systems hantering av och möjlighet till att stävja människohandeln. För att rå på denna fråga krävs framförallt effektiva verktyg och samarbeten. Tyvärr tror jag inte att Barbro Holmberg kommer att vara den som rår på problematiken. Eller vilken tilltro sätter du till en minister som anser att vi måste göra något åt människohandeln genom att ”lyfta fram den aspekten att det är ren och skär business”? Vad migrationsministern vill få ut av att lyfta fram att kriminell verksamhet drivs av pengar är jag mycket osäker på. Relativt säker är jag dock på att hon i detta arbete inte kommer komma närmre en konkret lösning. // Lena Hök

MEPs and free trade

Johan Norberg's blog discusses the new Timbro study (English / Swedish) penned by Fredrik Erixon and Niklas H Rossbach.

"Their study of the voting record of the MEPs reveal that there are six times more protectionists than free traders in the European Parliament. The worst group is the green group. Only one member of the entire parliament, Spain´s Cristina García-Orcoyen Tormo (EPP), has voted as a consistent free trader on every issue. It’s a pity I can’t vote for her. Sweden has most free traders, and France (suprise!) [sic] the fewest. But on the whole the results from the Swedes are also disappointing, I am especially disappointed by folkpartiet [Liberal Party] and moderaterna [Moderate Party] – who oppose tariffs, but vote in favour of subsidies for farmers. The strongest Swedish free trader is the [Moderate Party MEP] Charlotte Cederschiöld. But on average, the Swedish social democrats vote in a better way, and it is actually the best party on trade/subsidies in the European Parliament."

The report was also mentioned today in Dagens Nyheter's lead editorial (in Swedish) and last night on Gudmundson. //Billy McCormac

Full disclosure: Fredrik Erixon has what you might call, ahem, "close ties" with JKL Blog senior editor Tove Lifvendahl.

Fuller disclosure: Anders Kempe was a member of Timbro's board.

Varumärket bakom de mentala filtren

Varför är det så förtvivlat svårt att ompositionera ett varumärke och varför lyckas inte vissa varumärkesintroduktioner trots astronomiska marknadsbudgetar? Australiensaren Chris Grannel svarar på frågorna med hjälp av klassisk kunskapsteori i en läsvärd artikel på brandchannel.com.

Redan Platon konstaterade att den fysiska världen i stor utsträckning skiljer sig från idévärlden. Vad vi vet är inte samma sak som den fysiska världen i sig utan en organiserad, strukturerad och kategoriserad version av denna. Senare filosofer har utvecklat dessa tankar och talat om ett epistemologiskt (ungefär: kunskap) filter. Vi ser världen genom en mängd filter. Det gör i sin tur också att information inte kan flyta fritt mellan den fysiska världen och våra sinnen.

Och det gäller naturligtvis också även för varumärken, resonerar Grannel. Kunskapsteorin kan hjälpa oss att bättre förstå hur vi bygger, vårdar och utvecklar våra varumärken. Han menar att det finns tre mentala filter (se figuren) som mer än några andra styr våra uppfattningar om ett varumärke: våra tidigare erfarenheter, våra attityder och varumärket i sig. Minnen försvagas. Därför måste vi hela tiden fylla på med nya intryck.

Attityder formar de mest orubbliga filtren och kan ses som värdeomdömen och de försvagas mycket långsammare än minnen. Slutligen menar Grannel att varumärket i sig kan ses som ett filter. ”Misstag” från varumärken vi gillar har vi en tendens att bortse från på samma sätt som vi uppmärksammar misstag från de varumärken vi ogillar.

Utifrån detta resonemang pekar han på tre tekniker för att lyckas få tillträde till våra sinnen: differentiering, tillåtelse (engelskans permission) och relevans. //Daniel Nordlund

Aktiv soffligare

Det är dags för valspurt. På söndag avgörs valet till Europaparlamentet men är inte primärt valresultatet som är det intressanta – det är snarast valdeltagandet som lär vara i fokus på när tv-sändningarna från valvakorna drar igång.

Den politiskt korrekta åsikten - att ta sitt demokratiska ansvar och använda sin röst har varit allenarådande i Sverige men i och med Europaparlamentsvalen har något hänt. En stor del av de röstberättigade använder sin andra söndag i juni till att påta i trädgården, sjösätta båten eller lapa efterlängtad sol. Men det låga valdeltagandet är inte bara ett uttryck för vackert juniväder. Att inte rösta handlar kan lika gärna uppfattas som ett sätt att manifestera sin åsikt. På radions P1 häromdagen myntades begreppet en ”aktiv soffliggare” – att genom ett aktivt val välja att ligga kvar på sofflocket.

Att stanna hemma från vallokalen i Europaparlamentsvalet är ett allt mer legitimt sätt att visa missnöje. Men missnöje är inte synonymt med en negativ syn på EU-samarbetet så som det tidigare har framhållits. 47 procent av det svenska folket tycker att EU-medlemskapet är bra för Sverige enligt en DN/Temoundersökning –mycket pekar på att alla dessa EU-förespråkare inte kommer att rösta på söndag.

Skälen till att även Europavänner väljer att vara aktiva soffliggare på söndag är flera. Europaparlamentets svaga roll bland EU:s institutioner, de snåriga beslutsvägarna och Europaparlamentarikernas problem med att väcka intresse på hemmaplan är några av anledningarna.

Det låga engagemanget i valrörelsen så här långt tyder på att söndagens valdeltagande kommer att bli lågt. För fem år sedan röstade bara 39 procent av de svenska väljarna – denna sista vecka avgör om valspurten blir nog medryckande för att dra en större andel än så till vallokalen på söndag. //Emma Grönlund

En övertygande politiker har gått ur tiden

I lördags kom meddelandet att 93-årige Ronald Reagan (1911-2004), USA:s president under åren 1980-89, avlidit efter en tioårig kamp mot sjukdomen Alzheimer.

Ronald Reagan, med släktrötter från Irland (och modifierat namn från ursprungliga O’Reagan), personifierade den amerikanska drömmen genom sin uppväxt i ett fattigt hem i Illinois med en alkoholiserad far, till en skådespelarkarriär i Hollywood och engagemang i skådespelarfacket, vidare till en guvernörspost i Kalifornien och därefter presidentskapet. Det var uppseendeväckande, och den berömda tv-debatten mellan Jimmy Carter och Reagan drog 80 miljoner tittare.

Ronald Reagans politiska insats kännetecknas främst av en tydlighet när det gäller idéer och värderingar, och han lyckades också förmedla en vision till folket som vann stöd. Han representerade det republikanska partiet men fick under sin tid stöd från demokratiska väljare, s k Reagandemokrater, som tilltalades av hans personlighet. Det är tämligen oomstritt att han hade lyckats bli omvald för en tredje mandatperiod om konstitutionen hade tillåtit det och sjukdomen inte drabbat honom.

Tydligheten gav fiender, och han har också förlöjligats för språkbruket när det exempelvis gällde ”ondskans imperium”. Men många överlägsna skratt har tystnat med tiden. ”Riv ner den där muren!” ropade han 1987 framför Berlinmuren och bemöttes av nedlåtande recensioner. Men några år senare föll muren.

I de nekrologer och artiklar som nu skrivs omnämns framförallt hans bidrag till Sovjetunionens sammanbrott – den kontroversiella kapprustningen i det han kallade ”Stjärnornas krig” var en nyckelfaktor till bristningarna inom systemet.

För många liktänkande i Europa var Ronald Reagan något av en ikon. Han stod tillsammans med Margaret Thatcher i Storbritannien (och Gösta Bohman i Sverige) för en högerpolitik som lyckades förena en individualism och ”self-made-society” kopplade till en tydlig kamp för marknadsekonomi och demokrati. Frihetsbegreppet löpte som en sammanhållande tråd och genom hans omvittnat starka kommunikativa förmåga lyckades han klara sig igenom flera politiska "affärer".

Han har också lämnat efter sig ett antal bevingade ord. “The government is not the solution to our problems, the government is the problem" är en frekvent återgiven slutsats, liksom den korta analysen: ”Government’s view of the economy could be summed up in a few short phrases: If it moves, tax it. If it keeps moving, regulate it. And if it stops moving, subsidize it.” En sammanställning av hans minnesvärda citat finns samlad på följande sajt.

På onsdag förs Ronald Reagans kista genom Washington till Capitolium, och på fredag anordnas begravningsceremoni i Washington National Cathedral. Därefter förs hans kista tillbaka till Kalifornien för en privat begravning.

Lästips:

Ronald Reagan Memorial – officiell kondoleanssida

Svenska Dagbladet

Svenska Dagbladet, ledare

Dagens Nyheter

Dagens Nyheter, ledare

Aftonbladet, med bildarkiv

Hans L Zetterbergs kolumner från 1980-talet om den amerikanska tvehågsenheten till Sovjet

Peter Englunds krönika om spänningarna mellan USA och Sovjet 1983

//Tove Lifvendahl

Nike launches adverblog

The New York Times reports that Gawker Media has launched a corporate blog for Nike. "Called Art of Speed, the blog will spend about a month showcasing a series of 15 short films on the theme of speed, all commissioned by Nike. Gawker Media Contract Productions, a new division of Gawker Media, will supply layout, commentary, links and other features. Terms were not disclosed."

"'A lot of marketers are interested in Web logs as a medium,' said Nick Denton, publisher at Gawker Media in New York. 'One thing to do is to run advertising campaigns on the sites. Some marketers are moving one step beyond that and looking at other ways they can engage this new form of independent media.'"

This will be interesting to watch. Though a few adverblogs are out there, I'm not aware of any major corporations in Nike's league rolling out time-definite campaign adverblogs. Some observers have been nonplussed but I like the idea. The blog won't being in the big bucks; nevertheless the move illustrates that some major corporations aren't averse to dipping their toes in the blog waters.

"Steve Hall, the publisher of Adrants, a blog about the ad industry, said Nike would benefit. 'Is Nike going to see a massive increase in revenue and market share from this? No,' he said. 'Are they going to generate some good feelings and low-level buzz? Yes.'"

Hall notes on his blog that "that's exactly what weblogs are good at - creating a viral-like undertone of awareness that gets linked-fueled until everyone knows about it but before anyone knows everyone knows."

Via Steve Rubel.

"Writing even once per week can be a chore"

Steve Rubel over at Micro Persuasion offers a worthwhile "bloggerside chat" with Alan Meckler, Chairman of the Board and Chief Executive Officer of Jupitermedia. As Rubel notes, "Alan is [one of] the few publicly traded company CEOs (at least that I am aware of) who blogs.

Meckler says "if [CEOs] see posting as a burden, [they should] stay away from starting a blog." Sage advice, to be sure. Let's face it: most CEOs aren't cut out for regular blogging. Time constraints, for one thing, prevent them from posting with gusto. The truly interesting b-blogs have sprung forth from the grass roots of businesses and organizations. For even though the CEO is the company's figurehead, the rank and file are its heart and soul. //Billy McCormac

Livsmedelsföretagen in i läkemedelsbranschen

Livsmedelsföretag i USA har upptäckt vilken värdefull kanal läkare är för att sprida information om olika medel. Livsmedelsproducenterna har därför tagit efter läkemedelsindustrin och börjat marknadsföra sina produkter direkt eller indirekt till läkare. Förhoppningen är att läkarna ska rekommendera det vidare till sina patienter. Det skriver Wall Street Journal.

Det är den allt hetare debatten om fettma, hälsa och livsmedel som fått livsmedelsföretagen i USA att ta efter läkemedelsindustrin. Traditionellt sett är det läkemedelskonsulenten som besöker läkare för att marknadsföra olika läkemedel. Nu har läkemedelskonsulenten fått konkurrens av livsmedelsföretagens representanter. Läkarna ombeds dela ut rabattkuponger eller rekommendera olika typer av hälsosamma livsmedel. Ett fåtal livsmedelsbolag i USA har valt att belöna läkare som rekommenderar deras produkter. ”We keep track of it with our computer, and every so often, maybe once a quarter, send them a box of steak”, säger Patricia Whisnant, ägare av ett företag som marknadsför kött från ”hälsosamma” kossor. Just denna typ av ”livs” livsmedel – på engelska kallat functional food – är en av de snabbast växande delarna inom den amerikanska livsmedelsindustrin.

I Sverige och många andra länder har den starka kopplingen mellan läkare och läkemedelsbolag kritiserats. Den brittiska läkartidningen BMJ skrev att systemet bygger på ”mat, smicker och presenter”. Just nu ser många landsting över sina regler och nya centrala avtal mellan Landstingsförbundet och Läkemedelsindustriföreningen ska skrivas.

Svenska läkare har sannolikt ännu inte upplevt någon större anstormning av representanter från livsmedelsbolag – jänkarna brukar vara några år före oss. Frågan hur livsmedelsbolagens uppvaktning av läkare kommer att hanteras är dock intressant att ställa redan nu. //Anna Ovesdotter

Branding av professional service firmor, bra eller dålig idé?

En intressant debatt förs för närvarande på brandchannel.com. Den handlar om varumärkesbyggande i professional service firms, t ex managementkonsulter, advokater, arkitekter och för all del även kommunikationskonsulter. Frågan som ställs är: Var bör fokus i varumärkesarbetet ligga - på företagsvarumärket eller på de individer som drar in kunderna?

Det är ett välkänt faktum att när en stark individ lämnar sin firma så tar han eller hon också med sig sina kunder, påpekar en av debattörerna. Därför är det bästa man kan göra att hålla dessa individer på så gott humör som möjligt. Det är svårt att helt bortse från synpunkter av detta slag. Trots allt handlar professional service företags verksamhet till stor del om förtroenden och relationer. Och dess knyts på individnivå.

Men, å andra sidan. Dessa högpresterande individer har självklara begränsningar. Bara ett litet fåtal kan bygga kännedom på samma nivå som ett starkt företagsvarumärke. Det samma gäller hur stora och komplexa uppdrag man kan ta sig an. Bortom den personliga rådgivningen krävs välstrukturerade arbetsprocesser för att möta kundernas problem. Dessa strukturer blir garanten för att en hög och jämn leverenskvalitet, det som ytterst bygger och utvecklar företagsvarumärket.

Det är intressant att debatten förs. Frågan är dock om varumärkeslogiken ser annorlunda ut i professional service firms jämfört med i andra tjänsteföretag? Jag tror inte det. I båda fallen laddas varumärket av individers prestationer. För att skapa ett starkt varumärke krävs samtidigt en tydlig, differentierande bas för individerna att agera ifrån. //Daniel Nordlund

Food companies pitch doctors

The Wall Street Journal reports (Take Two Grass-Fed Steaks And Call Me in the Morning, May 25) that the $500bn U.S. food industry – in a move to “cash in on the nation’s obsession with healthy eating” – is embracing a marketing approach long espoused by pharmaceutical companies: pitching doctors.

Food companies are hoping that physicians will “pseudo-prescribe” certain foods and even brand-name items to their patients. WSJ says that doctors are “being asked to hand out everything from coupons for Baked Doritos, made by Frito-Lay, a unit of PepsiCo, as an alternative to higher-fat regular chips, to sample packages of Molly McButter, a low-fat butter substitute made by Alberto-Culver Co. Other products being marketed in this way range from walnuts to specialty steaks.”

“The new marketing strategies come as food companies scramble to cash into a fast-growing segment of the U.S. food industry. ‘Functional’ foods and beverages -- the term for edible products that promise health benefits -- are one of the fastest growing niches in the food industry, representing a $13.6 billion business in the U.S., up more than 25% since 2000, according to market analyst Mintel Group, and representing nearly 2.7% of the total U.S. food industry. The success has encouraged other food companies to become more aggressive about marketing the health benefits of their products.”

The well of trust enjoyed by doctors is immense, to be sure. When physicians in white coats dole out prescriptions – or in this case advice about healthy snacks – most patients will religiously follow their recommendations.

Not surprisingly, this move to piggyback physician credibility is drawing scathing criticism from consumer advocates. And much of the concern is reminiscent of that levelled at the originators of this practice: pharmaceutical companies. “For years, drug-company sales representatives have lavished gifts upon doctors, including golf vacations, cash and expensive dinners in an effort to get doctors to prescribe specific brand-name drugs. While the food-industry marketing tactics aren't at that level, gifts, grants and sponsorships from food companies given to doctors or medical organizations are triggering similar concerns.”

Some companies are in fact joining forces with pharmaceutical companies to reach potential customers. Many doctors hand out free drug samples to patients and certain food manufacturers are getting coupons for their products added to the packages – so-called bundling. WSJ: “In one promotion last summer, samples of Pravachol, a heart drug made by Bristol-Myers Squibb Co., were distributed along with kits containing coupons for, or samples of, a half-dozen food products. They included coupons for Everfresh juice, a unit of National Beverage Corp., and Kellogg Co.'s Kashi breakfast cereal, according to HealthSentials, a division of PPS Medical Marketing Group in Pine Brook, N.J.

Many Americans already feel disenfranchised by the health care system in general and big pharma in particular. Are food companies making a critical branding blunder by bundling their products with those of major drug firms? Lavishing gifts on doctors so they’ll plug your brands seems questionable at best. Touting the heart-friendly properties of certain foods by providing healthcare professionals with relevant information (studies, statistics, etc.) is one thing, sending them a free side of beef is another.

Another interesting question is whether this trend will, like most things made in the good old U.S.A., be exported to Europe. In Sweden there was much talk of raising taxes on unhealthy foods. But the "obesity bomb" to which journalists devoted considerable ink last fall has proved a bit of a dud. Perhaps, with the bathing suit fast approaching, Sweden's tabloids will reignite the fuse. //Billy McCormac