Krisberedskap i Sverige

I New Orleans har nu över en miljon människor evakuerats, inför den anstormande orkanen. Federala kristeam finns beredda i närområdet för att kunna rycka in och hjälpa till att återställa ett fungerande samhälle när stormen passerat. 

Frågan är hur Sverige hade klarat en motsvarande situation? Skulle Sverige klara att evakuera Malmö på några dagar? Vinterns storm i södra Sverige visade på brister i samhällets beredskap och då ställdes vi ändå inte inför ett krisscenario med ett stort antal döda eller stora påfrestningar på sjukvården.

I våras genomförde Krisberedskapsmyndigheten en övning i Stockholm baserad på en terrorattack mot Stockholms spårtrafik. Krisberedskapsmyndigheten konstaterar själva att bristerna i Sveriges beredskap är stora. ”En tydlig slutsats efter övningen var att det är svårt för alla ansvariga myndigheter att få en gemensam bild av vad som har hänt och hur insatserna ser ut, en så kallad lägesbild, något som är grundläggande för en effektiv krishantering. En annan slutsats var att eftersom de flesta resurser redan under normala förhållanden utnyttjas för fullt kan även en begränsad händelse leda till resurs- och kapacitetsbrist.”

Sverige har under de senaste decennierna fått uppleva ett antal obehagliga händelser. Morden på Palme och Lindh samt Estonias förlisning har alla visat på brister i samhällets förmåga att hantera oväntade händelser. Stora utredningar har följt i spåren men frågan är om beredskapen har blivit så mycket bättre. Mycket talar för att Sverige är ett sårbart land både när det gäller förmågan att förebygga och hantera händelser som ställer stora krav på samhällsorganisationen.

//Pär Henriksson