Varför älskar alla regler?

Den frågan ställer sig några forskare runt professor Nils Brunsson på Handelshögskolan i Stockholm i boken ”En illusion av frihet? – företag och organisationer i regelsamhället” (Studentlitteratur). Samtidigt som avreglering är högsta mode ökar självreglering och standardisering i olika former både inom näringslivet och offentliga sektor. Koden för bolagsstyrning är det senaste exemplet inom näringslivet.

Forskarna visar i ett antal uppsatser att det bakom regler kan dölja sig järntrianglar av egenintresse mellan politiker, organisationer och konsulter som gärna vill sprida ”sina” regler. Inom offentlig förvaltning är det allt viktigare att man kan visa att man arbetar för att uppnå allt fler ”mjuka mål”. Konsekvensen blir fler regler – kvalitetsstyrning, jämställdhet, integration med mera. Roger Henning, en av forskarna bakom boken, sa när den presenterades på Kvalitetsmässan i veckan, att det är viktigare att följa dessa regler i ”pratet” än i ”verkligheten”. Slutsatsen blir ändå mer administration som stjäl resurser. Ändå fortsätter regelmängden att öka.

En orsak till detta kan vara att företag – inte minst internationella – behöver legitimitet och att denna kan hämtas genom att följa olika former av internationell standards och frivilliga åtaganden. Företagen agerar därmed snarast som politiska organisationer som behöver opinionsstöd. Kommunerna å andra sidan försöker hitta differentiering i förhållande till konkurrenterna för att locka medborgare, investeringar och etableringar. Kommunerna väljer frivilliga regler för att visa särart och stärka sina varumärken. Företagen hämtar modeller från politiken, och politiken från företagen – och i båda fallen blir resultatet att man bekänner sig till regler.

Från emblem, via problem till hygien – kanske livscykeln för många av dessa frivilliga regler skulle kunna sammanfattas.

Anders Lindberg