I valet mellan Bush och Kerry

Den 1:a november klockan 07:00, Wilmington, Ohio. Det är en grå, kall och fuktig höstmorgon i den lilla staden Wilmington utanför Cincinnati. Tystnaden är kompakt över den lokala, industriella, fraktflygplatsen ABX Airpark.

Plötsligt bryts tystnaden abrupt av två lågflygande attackhelikoptrar. De cirka 3000 åskådarna, som trängt in sig i den öppna men stora flyghangaren, tittar förväntansfullt upp efter helikoptrarna som snabbt och på låg höjd flyger förbi.

Ut ur diset framträder världens mest välkända flygplan, Air Force One. Inom några minuter har planet landat och President George W Bush vandrar upp till podiet. Ropen skalla och alla viftar med Bush & Cheney skyltar. En inledning som varje svensk politiker skulle drömma om.

President Bush framträder med stor auktoritet och med en utstrålning om tillhör en president. Sägas ska att Air Force One i bakgrunden stärker bilden. Budskapet är tydligt – landet behöver en stabil ledare som kan skapa säkerhet för USA och dess medborgare.

Enkelt klädd, utan slips och i en grå flygjacka är, Bush den vardagliga presidenten som tilltalar det amerikanska folket. Detta är den sista kampanjdagen för George W Bush efter nästan 18 månaders kampanjarbete.

Samma dag men på kvällen vid åttatiden i Cleveland, Ohio, har det blivit mörkt och kylan börjar bli märkbar. Drygt 50 000 åskådare har samlats i centrala Cleveland. Vi står framför en stor scen där ett band spelar för fullt. Folk är förväntansfulla. Vi väntar på the Boss.

Ropen övergår från spontana ”one more day” till ”Bo”! Bruce Springsteen inträder på scenen, spelar några låtar till publikens stora förtjusning, och avslutar med att i en blandning av poesi och musik förklara sitt ställningstagande för John Kerry. Huvudbudskapet är att USA har gått för långt från de ursprungliga värderingar som präglar landet och nu måste en förändring till. Kommunikativt är det en fullträff – och publikens glädjerop når nya höjder.

Senator Johan Kerry äntrar nu scenen tillsammans med sin fru Teresa Heinz. Teresa inleder med ett anförande om vilka personliga attribut som hon ser i sin man, och som gör honom rätt för att axla ansvaret som USA:s nästa president.

Strax efter talar Kerry passionerat om behovet av förändring, och framförallt om hur jobben för medelklassen ska skyddas. Senator Kerry ser om än inte segerviss ut - snarare segerlysten. Och som alltid lite förvånad över att så många verkar intresserade av vad han har att säga. Men det är något presidentlikt även över Kerry.

När amerikanarna idag, den 2:a november, går till val handlar det mycket om kandidaternas personliga egenskaper och tro på att den rätta kandidaten har förmågan att leda landet. Efter den 11 september 2001 har fokus ökat på de personliga egenskaperna och förmågan att visa gott ledarskap. Förklaringen tycks vara att många väljare anser att framtiden är för osäker att säga något om, och därför är det viktigare att utvärdera kandidatens hederlighet och dennes ledarskapsförmåga.

Kerry och Bush har nu i de senaste opinionsmätningarna på valdagen 49 procent vardera – betydligt tightare än vid tidigare val. Vem som blir USA nästa president beror på hur många som väljer att rösta, och på vilka frågor som de ställer högst på sin dagordning. Om stabilitet och säkerhet ligger högst vinner Bush. Om ekonomi och sysselsättning kommer först vinner Kerry.

Det enda som just nu är säkert är att Air Force One är ganska coolt och att Bruce Springsten är en mycket bra artist.

Peter Steere på plats i Ohio