« Som man frågar får man svar | Main | 25 år – del II »
03/22/2005
25 år…
Så är det nu 25 år sedan den ack så tossiga folkomröstningen om kärnkraften 1980. Då fick det svenska folket välja mellan fågel, fisk eller mittemellan. Resultatet blev en seger för den mer kärnkraftspositiva delen av befolkningen, men eftersom alternativen både var många och svårtolkade har politikerna ännu idag svårt att förhålla sig till folkomröstningen.
Själv var jag drygt ett år gammal när folkomröstningen ägde rum. Men föräldrar hade och har jag. Och med dessa genomförde jag på tisdagsmorgonen en opinionsundersökning – så här 25 år efter den stora dagen. Hur röstade ni?
Pappa: ”På det mest kärnkraftsvänliga alternativet såklart. Men nu har det passerat en tredjedel av en livstid så resultatet borde väl vara passé vid det här laget. Opinionen idag är ju tydligt för fortsatt kärnkraftsanvändning.”
Mamma: ”Jag röstade på mesalternativet – det i mitten. Men det var länge sen. Nu skulle jag välja det mest kärnkraftsvänliga alternativet. Det är ju det enda rätta – det som är bäst för både tillväxten och miljön.”
Resultat: 50 procent av mitt sampel var mycket positiva till kärnkraft 1980 och 50 procent var försiktigt positiva. Samtidigt är 100 procent av mitt sampel mycket positivt inställda till fortsatt användning av kärnkraft i Sverige.
Varför kan inte det styrande gänget inse hur opinionsläget ser ut?
(PS. DN skriver idag om den senaste Temo-mätningen: idag är det bara 13 procent som vill snabbavveckla kärnkraften. För två år sedan var det 19. Under samma period har opinionen för att utöka kärnkraften med flera reaktorer ökat från 11 till 19 procent.)
Gabriel Rodau
March 22, 2005 in Inlägg på svenska | Permalink
TrackBack
TrackBack URL for this entry:
https://www.typepad.com/services/trackback/6a00d834212e6453ef00d83473c32f69e2
Listed below are links to weblogs that reference 25 år…:
Comments
Detta hade kunnat bli en betydande svensk näring. Tack vare Erlanders engagemang och goda förutsättningar var vi svenskar både tidiga och bra. Många svenska tillgångar har skattats och krånglats ihjäl av oförstånd och politisk impotens men kärkraftsindustrin slogs sönder utan anledning. Det är omöjligt att tro att personer som Fäldin och Johansson trodde och tror på det de sa men opportunism såväl som elakhet är möjliga förklaringar. Men fotfolket! Folkkampanjens sympatisörer. Jag ser element av irrationell övertro, den som får folk att gå till kristallterapi och astrologer, liksom element av det irrationella hat som alltid följt människan - men förstår det gör jag inte. Jag bara sörjer efter det Sverige som fortfarande kunde, ville och gjorde. Det rika, fria, möjligheternas Sverige som kunde ha varit - om inte allt, så plötsligt, och så meningslöst hade förbytts till den långa backen utför där oginnhet och ovilja blivit den bestämmande normen.
Framtiden var vår men den rycktes från oss.
Posted by: Ingen Alls at Mar 25, 2005 7:38:45 PM
