La fête de la communauté francaise

Bryssel lever två liv. Idag är det tydligare än någonsin. Samtidigt som byråkraterna i EU:s institutioner arbetar vidare med att globalisera vår vardag, firar delar av de övriga Brysselborna den årligen återkommande "fête de la communauté francaise" – i direktöversättning "det franska samhällets fest". Firandet bottnar i Belgiens 175 år av oberoende från Holland.

Firandet som bland annat syftar till att stärka banden mellan Belgiens fransktalande – vallonerna och de fransktalande Brysselborna – är omtvistat vilket medias bevakning vittnar om. Tidningen Le Soirs intervju med Marie Arena, politisk representant för Belgiens fransktalande, understryker svårigheten med ett kulturellt firande som får politiska implikationer. "La Première" – Belgiens svar till P1 – hade i morse en variant av Klarspråk där radiolyssnarna fick vädra sina åsikter om dagens firande. Flera ställde sig frågan om festen verkligen behövdes och om man istället inte borde ägna kraft åt att stärka den belgiska tvåspråkigheten istället.

Många ser en ironi i att man förlagt EU:s institutioner i ett land som självt har så svårt att hålla samman. Det är nog att göra det för lätt för sig. Frågan är om inte Belgien lokalt går igenom det EU försöker implementera på global nivå. Båda ifrågasätter behovet av ett kulturellt band mellan den lagstiftande staten och den nationella/kulturella tillhörigheten.

//Hans Grundberg, fd JKL-medarbetare