« Avslørte svindel på nett | Main | Selvkritikk som kommunikasjonsstrategi »

01/31/2006

Fokus

Fokus i den svenska debatten ligger på kortsiktiga fenomen som Riksbankens räntehöjning, plus-jobb och stigande fastighetspriser. Det är emellertid inget av detta som kommer att sysselsätta oss som bor i Sverige i framtiden, utan den enda möjligheten är att producera varor och tjänster som bygger på innovation. En av Sveriges viktigaste konkurrensfördelar historiskt har varit tillgång till välutbildade och ”billiga” ingenjörer som har skapat innovativa produkter. År 2004 antog KTH i Kista lika många kinesiska som svenska studenter på de tekniska utbildningarna (vem tror du har högst betyg?). Totalt utexamineras det drygt 220 000 ingenjörer i Kina varje år. Dessa ingenjörer kostar bara 20% av deras svenska motsvarighet. Talar inte dessa siffror för att innovationen och kreativiteten i framtiden kommer att finnas i Kina och inte i Sverige? Skulle inte effekten kunna bli att ett företag som Ericsson, som direkt eller indirekt sysselsätter 100.000 personer i Sverige, inte finns i Kista om tio år utan i ett kinesiskt telekomkluster? Borde således inte fokus i den svenska debatten vara hur vi tillsammans (universiten, staten, småföretagare, storföretag och medborgare) skulle kunna skapa ett samhälle i Sverige som kan skapa innovativa produkter och tjänster som kineserna och övriga konsumenter efterfrågar?

//Rickard Brorsson, Ordförande SSE-MBA Entrepreneurship Forum

(Richard Brorsson hör till den första kullen MBA-studenter vid HHS. Denna vecka gästbloggar han om innovationernas betydelse för svensk konkurrenskraft)

January 31, 2006 | Permalink

TrackBack

TrackBack URL for this entry:
https://www.typepad.com/services/trackback/6a00d834212e6453ef00d834a6166669e2

Listed below are links to weblogs that reference Fokus:

Comments

Intressanta synpunkter. Vad gäller kortsiktigheten i den allmänna debatten så är den väl ett tidens tecken, men kan man verkligen sätta likhetstecken mellan graden av innovation och antalet utexaminerade ingenjörer?
Det är för övrigt väl känt att svenska företag är mer internationella än genomsnittet i OECD-länderna, och det är väl troligt att de kommer att förbli så. Eller vad tror du?

Posted by: Markus at Jan 31, 2006 11:20:04 AM

Korrelationen mellan produktinnovation och antalet ingenjörer i ett företaget tror jag är ganska hög. Men det är kanske inte produktinnovation vi ska satsa på i Sverige utan affärsinnovation. Innovationer inom marknadsföring eller finans kan vara nog så differentierande som en ny produkt; Skype är ett bra exempel på detta.

Posted by: Rickard Brorsson at Feb 1, 2006 6:51:09 PM

Jag är både innovatör och entreprenör, dock ej ingenjör. Däremot har jag erfarenhet av att bygga upp ett företag med hjälp av en globalt distribuerad produktutvecklingsmodell (Kista och St Petersburg). Det var enda chansen att lyckas få fram en säljbar produkt när riskkapitalet flydde såddfasen och offentliga aktörer var ofattbart inaktiva.

Kreativitet och hög innovationsgrad leder inte automatiskt till framgång. Kundnytta och kundvärde är det enda som räknas. Där tror jag länder som Kina och Ryssland får det svårt att konkurrera på globala marknader. Tyvärr har Sverige också en black om foten då vi ännu inte uppvärderat synen på försäljaryrket.

Posted by: Niss Jonas at Feb 1, 2006 8:11:56 PM

Försäljningsattityd torde vara kulturellt betingat och som du säger ingenting som Sverige är känt för. Men det är förmodligen en komponent vi måste satsa på för att behålla vår konkurrenskraft mot Kineser och Ryssar. Eftersom det är kulturellt betingat tar det väldigt lång tid att skapa förändring så det är nog lika bra att börja tidigt, kanske ska vi införa försäljning på schemat i grundskolan!!

Posted by: Rickard Brorsson at Feb 3, 2006 2:27:52 PM


Optimisten hävda, med rätta, att om kineser, indier och östeuropéer blir rikare, betyder det inte att svenskarna blir fattigare. Utvecklingen är inget nollsummespel. Men lönen efter skatt i framtiden för en baltisk arbetare blir högre än för en svensk långt tidigare än våra ekonomier når samma nivåer – eftersom deras skatter är så mycket lägre. Det är fördelaktigt att ta jobb i ett höglöneland och skatta i ett låglöneland. Inte bara för polska tandläkare.
Det paradoxala är att utvecklingen i Sverige lutar åt andra hållet. Till en början jobb, som är både högavlönade och högbeskattade. Men med höga skatter fungerar arbetsmarknaden sämre. De fungerar som inrikestullar. Att förneka detta är lika trovärdigt som att förneka utrikestullars effekter. Tillsammans med en stel arbetsmarknad blir det allt färre som jobbar, och som ska försörja andra. Skattekvoten stiger. Allt annat lika sjunker aktiviteten i ekonomin. Teknikens framsteg gör prylar billigare, men tjänster allt otillgängligare – om de inte skattesubventioneras. Det här är välkända fakta, som borde leda till omprövning.
Vi behöver öppna sinnena och offentligheten för en omfattande folkbildning om Sveriges framtid. Är det rimligt att det mesta av ersättningen för ett jobb går till någon annan än den som gör jobbet? Med 2,24 miljoner svenska människor som inte går till jobbet en vanlig vecka och 1,4 miljoner av totalt 5,8 miljoner människor i arbetsför ålder som lever på statliga bidrag brådskar den debatten

Posted by: Henrik Nilsson at Feb 5, 2006 1:25:39 PM